Keg(s) + freezer = Keezer (del II)

Som utlovat kommer här del II i Keezer-serien, tänkt att mer ingående beskriva konverteringen av en frysbox till keezer. Ett inlägg som blev ganska långt trots en uppdelning. Jag får ursäkta mig i förväg för kvaliteten på vissa bilder. Ljuset i min källare, där den största delen av bygget har skett och även där keezern är placerad i nuläget, är inte särskilt gynnsam. Detsamma går för övrigt att säga om bakgrund och omgivning.

Steg 1: Hitta en lämplig frysbox
Storleken får anpassas beroende på hur många fat man önskar lagra. För lagring av fyra fat, som i mitt fall, är en lämplig storlek cirka 100-110 cm i bred och 55-60 djup. Jag tror till och med att det finns möjlighet till inrymma sex fat i sådan box.
Om ekonomin tillåter så är självklart det bästa alternativet att köpa en ny, i annat fall får man hålla ögonen öppna på blocket eller andra annonssidor. Det gäller att handla snabbt, för frysboxar, ja vitvaror överlag, i rimlig prisklass försvinner snabbt. Ett rimligt pris för en begagnad frysbox är runt 1000 kr i min mening. Jag fick tag i en box i gott skick för 600 kr.
Ta ett gott råd och lär av mina misstag, funktionstesta helst innan köp men åtminstone innan byggstart. Kontrollera så att den verkligen kyler och inte bara att kompressorn går igång.

Steg 2: Anpassa och lackera boxen
När man väl fått hem sin frysbox börjar det roliga. Möjligheten finns förstås att behålla den vit, eller den färg man nu får tag i. Gamla, begagnade frysboxar kan dock komma i de märkligaste färgkombinationer och har med största sannolikhet en del skavanker. Vill man ha en snygg keezer så får man kavla upp ärmarna, börja slipa, ta hand om ojämnheter och skador för att kunna lackera sin frysbox.

Frysboxen lackerad. Vid mina tidigare byggen har jag spraylackerat (bilden visar detta) men nu sista gången köpte jag faktiskt en annan färg och målade på med en fin roller. Anledningen var att höstkylan hade börjat rulla in och jag ville kunna vara inne och göra det. Resultatet, skulle jag säga, blev faktiskt lika bra, om inte bättre. Locket är rollat med griffelfärg och ett nytt handtag finns monterat på ovansidan.

Steg 3: Ram och trädetaljer

När träram och övriga delar byggdes var jag väl fokuserad på just detta arbete och glömde i princip bort, eller hann inte med att fotografera processen. Några handritade bilder får istället illustrera arbetet.
Själva ”innerramen” byggs av 45×95-reglar. Frysboxens bredd och djup mäts och reglar kapas i samma längd, kom ihåg att ta hänsyn till regelns egenbredd (45 mm) och räkna bort denna på endera hållet. I bilden ovan har justeringen gjorts på kortsidan, där regeln är 90 mm kortare än vad frysboxen är djup. Sammanfoga ramen med två skruvar i varje hörn. Skruvarna bör lämpligtvis vara åtminstone 75 mm långa.
En bit av reglarnas hörn kommer troligen att behöva fasas bort för att locket ska komma på plats och sluta tätt. Hur mycket beror locket, vänd locket upp och ner och mät avståndet in till den kant som går ner runtom, d v s innerlocket. Måttet bör vara ungefär detsamma som tjockleken på frysboxens väggar. Så mycket lämnas orört på reglarna, medans överflödet fasas bort. Jag skar bort det med en vass kniv.
Geringssåga hyllplanen om möjligheten finns, annars går det bra att lägga ett rakt snitt och täcka över hörnskarvarna med någon form av list. Så gjorde jag vid mitt första bygge, där jag sågade med en vanlig fogsvans.
Planen ska fästas på ramens utsida och innermåtten (om man girar) ska vara desamma som frysboxens bredd och djup, se nedan. Jag klär endast fronten och sidorna eftersom keezern kommer att placeras mot en vägg.
Passa in hyllplanen med lite trälim på innerramen. Personligen föredrar att ha kanten i nivå med locket, vilket i mitt fall lämnade 5 cm av hyllplanet ovanför regeln. Fixera dem på lämpligt sätt före håltagning. Jag använde spikpistol och drog ett antal spikar från insidan. Skruvtvingar fungerar också, det har jag använt mig av tidigare. Mät ut var vagnsbultarna ska sitta, eftersträva att få dem hyfsat centrerade i höjdled. Borra därefter hål i den dimension som används, 8 mm i mitt fall, och fäst vagnsbultarna med bricka och mutter.
Bottenplatta med 45×70 reglar, byggd i samma mått som frysboxens. Kläs utvändigt med reglar i 45×95 , som får bilda en kant runt om. Till ”mittkragen” används 45×70-reglar . Denna läggs sedan på stöttor av 45×45 som är infästa i bottenplattan.
Något visare av tidigare erfarenheter finns nu hjul monterade undertill för ökad mobilitet.

Alla trädetaljer har jag valt att betsa i en grafitsvart nyans. Innan den övre kragen läggs på plats, nedan, är det lämpligt att ta ut hål för kranar och termostat. Ta ut ett lämpligt mått, men sikta mot att centrera kranarna i såväl höjd- som breddled. Beakta dock så att hålen inte hamnar så att de går in i locket eller frysens vägg.

Steg 4: Montera en ny termostat
Dags att ta hand om frysproblematiken. Denna löses lätt genom att termostaten byts ut. Egentligen är det lite overkill i sammanhanget, då jag endast har behov av att styra en kylenhet, men jag hade en STC-1000 liggandes som jag valde att montera. Om vill slippa kopplingar går det förstås lika bra att använda en extern termostat, som bara pluggas in i vägguttaget och är redo för användning direkt. Så har jag gjort tidigare och använder även denna lösning på mina jäskylar.
Observera att det endast så här jag har kopplat, men jag kan inte ta något ansvar för dess riktighet. En fackman bör alltid anlitas om man är osäker eller inte vet vad man gör.

Från kompressorn går det tre kablar till frysboxens befintliga termostat, en brun (fas), en blå (nolla) och en svart som är den kabel som ger startsignal när temperaturen är nådd för att kompressorn ska gå igång. Det går dessutom ytterligare en kabel mellan kompressor och termostat. Det är till funktionen ”Superfreeze” eller snabbfrysning, en funktion som byglar termostaten en tid och möjliggör tvångsstart av kompressorn. Den kan man bortse ifrån.
Därefter tog jag en vanlig sladd, 3G1,5, med tre kablar – en brun, blå och gröngul. Den sistnämnda är egentligen jord, men fick agera signal- eller kontrollkabel i mitt fall och bli ”svart”. Jag sammanfogade kablarna med de från kompressorn med hjälp av toppklämmor och drog upp dem till termostaten, där jag kopplade enligt nedan.

Som bilderna visar är också en 120-millimeters datorfläkt monterad i syfte att få bättre cirkulation på luften, en jämnare temperatur för att undvika kondens och fukt.

Steg 5: Skörda frukterna av arbetet

Slutresultatet och första ölen serverad, skål!
En liten bonus – det är faktiskt möjligt att lagra även öl på flaska i en keezer varför det självklart måste finnas möjlighet att öppna och servera även dessa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s