Keg(s) + freezer = Keezer (del I)

Följande inlägg blev väldigt långt i sin helhet, varför jag valde att dela upp det i två. Den första delen blev mer av en teaser och själva bygget tar istället vid i del II, som kommer att publiceras inom kort.

Keezer eller kegerator, vad är skillnaden och vilket ska man välja?
En kegerator (keg + refigerator) är i princip ett kylskåp, specialdesignat eller modifierat för att kunna servera öl och lagra den under en längre tid. Medans keezern, som rubriken antyder, är en kombination av en frys och kegerator som byggs av en frysbox. Båda typer har sina för- och nackdelar, ett axplock samlat härunder.

Jag har valt att bygga en keezer och avgörande för mitt val var framförallt utseendet i kombination med det kylskåpsutbud som finns på den begagnade marknaden. Kylskåp kommer i princip i tre olika storlekar, ett stort kring 180 cm, ett mellan omkring 110 cm högt och en mindre modell runt 85 cm. De två mindre modellerna är möjliga att bygga om till en snygg kegerator genom att klä in skåpet och placera ett tapptorn på toppen. Problemet är emellertid tillgängligheten, 110-centimeters skåp är ovanliga och svåra att hitta på begagnatmarknaden och mindre kylskåp har ofta frysfack, vilket gör att antalet fat som får plats blir litet om man inte istället går ner till 9-litersfat. Mängden öl som ryms förblir dock densamma. Ett kylskåp av modell större rymmer möjligtvis fyra 18-litersfat och skulle fungera med 4 kranar monterade i dörren. Det blir å andra sidan inte särskilt estetiskt tilltalande. En frysbox kan däremot, till och med för lekmannen, hyfsat enkelt modifieras till en snygg och funktionell keezer. Den största nackdelen är att boxen är designad för att hålla frystemperaturer. Det medför att termostaten behöver bytas till en som går att ställa in över nollan. När en frys håller kyla, men över frystemperatur bildas vidare kondens och fukt som också behöver omhändertas.

Faktum är att jag har byggt två keezer’s tidigare och detta är min tredje i ordningen. Den första höll i drygt ett år och gick sönder vid en flytt, som i efterhand inte var så varsam som krävdes. Alternativt, eller i kombination, med ett ogenomtänkt tilltag där jag borrade ett antal hål i en av väggarna för infästning av en spillbricka. Jag saknade verkligen koll, pinsamt nog, på hur frysboxar är konstruerade. Troligtvis läckte köldmediet ut vid ett tillfälle och min keezer kylde i vart fall inte längre, trots att kompressorn gick. Samma fel inträffade med mitt andra bygge. Här förelåg dock felet från början, men jag hade missat att göra en fullständig funktionskontroll av frysboxen innan jag påbörjade konverteringen. Lyckligtvis har jag lärt mig något av historien och förutsättningarna var betydligt bättre inför mitt tredje keezerbygge. Nedan syns en ungefärlig inköpslista för denna.

Notera att priserna för Kina-varor är omvandlade enligt dagens dollarvärde. Det låg något lägre vid inköp, som gjordes för upp till tre år sedan.

Som sagt så löpte inlägget risk att bli väldigt långt, varför jag har valt att dela upp det i två. Del II, som kommer snart, behandlar bygget och konvertering av en frysbox till keezer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s