Lager ånyo

Återigen ett något försenat inlägg och ett lite för långt uppehålla sedan sista bryggtillfället. Till slut blev det dock av och en lager av export-typ bryggde jag under novembers sista helg. Aktuell data kort sammanfattad härunder, samt vattenprofilen jag arbetade fram för tillfället.

Dessvärre vet jag inte hur mitt mäsk-pH landade eftersom min pH-mätare förefaller ha gett upp. Troligtvis är elektroden uttjänt till följd av min tidigare misshandel av densamma när jag utförde mätningar i allt för hög temperatur. Mätaren visade ett värde på 6.8 oavsett i vilken vätska som mätningen gjorde. Jag får se till att byta ut elektroden till nästa tillfälle.

Själva bryggningen flöt på väldigt bra och utan några egentliga problem. Effektiviteten blev förvisso något lägre än förväntat, men jag tror att en del av detta kan förklaras av att jag börjar komma till rätta med mina volymmätningar, se nedan. Att effektiviteten är lite lägre gör mig inte särskilt mycket. Det är ett litet pris att betala om den, liksom processen i övrigt, är stabil, vilket jag hoppas att den kommer vara nu. Troligtvis har tidigare utbytesangivelser inte heller varit helt korrekta.

Efter att under ett flertal tillfällen stört mig på volymer och SG-mätningar som inte överensstämmer har jag tillämpat ett lite annat tillvägagångssätt inför denna bryggning och tror mig nu ha kommit till rätta med nämnda problematik. Från att tidigare ha förlitat mig på gamla jäskärls graderingar har jag övergått till manuella höjdmätningar med mätsticka och därefter räknat ut aktuella volymer. SG-mätningar med refraktometer har jag också övergett till förmån för hydrometern. Jag tror mig ha nått en bättre överensstämmelse och i förlängningen en stabilare och mer förutsägbar process.

Nytt vid detta tillfälle var vidare att jag provade att återvinna jästen från min lagerbryggning för några veckor sedan. Det återstår att se hur resultatet blir, men pigg förefaller den åtminstone att vara. Förkulturen svämmade över fullständigt och vörten från denna bryggning, som nu har jäst i drygt en vecka, är redan nere i SG 1.014. Som brukligt är har jag höjt temperaturen till 20°C, i ett antal steg, för att optimera förutsättningarna, snabba på den sista utjäsningen och ge jästen lite bättre möjligheter att städa upp efter sig.

Efter att jag hade överfört så mycket av ölet som var möjligt till fat såg det ut så här i botten på mitt jäskärl. Jag skakade runt det en stund för att få jästkakan flytande och lösa sig i det som återstod av ölet. Därefter hällde jag över alltsammans i en desinficerad glasflaska.

Efter att lösningen hade fått stå och sedimenteras kallt ett tag hade den skiktat sig enligt ovan och det var lätt att separera jästen från ölet. Jag har läst att man därefter, i syfte att säkra högsta kvalitet kan, ”tvätta” jästen med kokt avsvalnat vatten. Tanken är att man därvid ska kunna separera död jäst och andra skräpprodukter från de vitala jästcellerna.

Jag provade detta, men utan framgång. Ifall det hade fungerat skulle man ha kunnat urskilja tre lager efter cirka 10 minuters sedimentering med det kokta avsvalnade vattnet, varav det mittersta skulle ha varit gräddfärgat och innehållit de levande jästcellerna. I mitt fall skiktade det sig inte överhuvudtaget, trots upprepade försök. Möjligt är att andelen döda celler var så liten att den inte gick att urskilja. Jag hällde hur som helst av vattnet och återanvände all jäst, död som levande. Ett tillvägagångssätt som jag tror borde vara fullt gångbart eftersom en del kan återanvända hela jästkakan genom att bara hälla på ny vört över den direkt i jäskärlet med tillfredsställande resultat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s